Problemställning
Hur kan utställningen som medium användas som metod för undersökning och förmedling av individens politiska åsikts-skapande?
PROJEKTBESKRIVNING
SAKER SOM KAN VARA SANTAtt vara en helt vanlig medborgare
Vi lever i en demokratisk stat, en stat där vi varje ojämnt år får välja vilket parti som skall styra i kommunen, i Fylkestinget eller i Stortinget. Att göra detta val kan vara knepigt, för många. Att välja taktiskt kan vara en strategi eller kanske har du en politisk övertygelse. Att välja kan också vara oroväckande, för vad baserar du egentligen din politiska uppfattning på?
Som medborgare i en demokrati har du både rättigheter och plikter. Bland annat har du rätt till utbildning, omsorg, beskydd, semester, en skaplig lön och föräldrapenning. Samtidigt finns det förväntningar på dig, som du faktiskt bör försöka leva upp till i en ett demokratiskt samhälle. Du bör t ex sätta dig in i politiska händelser, system och program till den grad att det är möjligt för dig att avge en röst på ett eller annat parti. Vi lever i en demokrati, vilken kräver att folket väljer vem som skall styra landet. Att du som individ berättar för systemet vem du anser vara den mest lämpade att kryssa i en ständigt föränderlig värld med miljöhot, #metoo, energikriser, nyheter baserade på click-rate och allt som oftast bristande förståelse för andra.
Kort sammanfattning av projektet
I mitt stipendiatprojekt önskar jag undersöka hur man som medborgare och individ skapar sin politiska uppfattning, hållningar och åsikter, och på vilka värderingar de grundas. Detta genom utställningen som medium. Målet är att skapa ett projekt där upplevelser och tankar från deltagarna i projektet kan visas fram i en eller annan typ av utställning för att i sin tur skapa reflektion hos publiken. Slutprojektet kan bestå av en mängd insamlade berättelser, samtal fotografier, ljudspår, objekt, guider, film och samlingar förmedlade i en utställningskontext. Projektet kommer att ha både fysiska och digitala komponenter och kan tänkas pågå på flera platser framtidigt. I tillägg kan publiken komma att uppleva projektet samtidigt som densamma bidrar till dess innehåll eller fungerar som förmedlare av innehållet.
Tema – Politisk åsiktsproduktion
I stipendiatprojektet önskar jag att se närmare på temat politiska åsikter (meninger eller standpunkter) och hur åsikter skapas. Vi har alla våra åsikter, våra fundamentala uppfattningar som kan vara svåra att veta var de kommer ifrån, varför de är där och vad de är grundade i. De grundläggande åsikterna kan också vara svåra att förändra. Skälen till att man bestämmer sig för att något är sant kan vara många; övertygelse, frälsning, stolthet, vilken personlighetstyp man fötts med eller blivit under livet, önskan att tillhöra en viss grupp eller att starkt markera sitt motstånd till någon eller något, kulturen i familjen, på jobbet eller i samhället i stort. Men hur kan man få syn på sina egna politiska åsikter och hur vet jag egentligen att jag tycker det jag tycker (syns det jeg syns)? Extra svårt blir det när åsikterna skall kokas ned till att kunna bestämma sig för att rösta på ett visst parti. Mina personliga åsikter skal då översättas till ett byråkratiskt och politiskt system, som är både svårt att både överblicka och att se framtida konsekvenser av. Projektets titel - Saker som kan vara sant - visar till att sanningen är subjektiv. Något som blir bekräftat varje dag, i nyheter och i de nära relationerna. Att ompröva sina åsikter är krävande men kanske kan medvetenhet (bevissthet) runt sina personliga hållningar skapa förståelse för världen runt omkring oss?
Komponenter
För att placera projektet i en designteoretisk kontext önskar jag använda mig av teorier kopplade till critical design och participatory design, då syftet med projektet inte främst är problemlösning utan snarare att skapa en diskussion kring dessa frågor i offentligheten.
Critical design
I boken Speculative Everything (Dunne, Raby, 2013) beskriver författarna konceptet critical design. Ett sätt att använda sig av design för att skapa diskussion kring vår samtid, vardag, samhället och för att ifrågasätta invanda mönster och förutfattade meningar. Fokus ligger på att spekulera, att erbjuda alternativa fiktioner, vilka kan skapa debatt. Inom critical design har man rört sig bort från marknaden och att designa med hänsyn till behov för att i stället fokusera på design utifrån intresse eller ett specifikt område. Critical design är det solklara valet av tillnärmning till mitt projekt. I förordet räknar författarna upp en lista med nyckelord kopplade till begreppet:
Deltagande (participatory) design
Deltagande design kan beskrivas som det samarbete som aktivt pågår mellan designer och målgrupp/publik. Här önskar jag att betraktaren blir en aktiv partner i projektet, med mer makt än att reduceras till att vara en kontrollgrupp eller ett team som tas in för konsultation i projektet. I boken Routledge International Handbook of Participatory Design beskriver författarna samarbetet mellan designer och deltagare på följande sätt:
I relation till deltagande design är följande frågor centrala i mitt projekt:
Utställning som form
Utställning definieras som ett medium för visuell kommunikation (Ågren, Nationalencyklopedien). Men utställningen som medium kan i sin tur innehålla en stor mängd budskap vilka kan förmedlas genom ytterligare ett flertal media (mediering). Detta gör utställningen till ett medium med stor bredd både i visuell utformning, placering, materialitet och som ett verktyg för förmedling. Utställningen tillåter också olika stora grupper och/eller enskilda individer att skapa och undersöka något tillsammans eller i avskildhet. Dessutom skapar den ett rum där interaktion tillåts, där utövare och publik kan tillåtas påverkas av varandra, där flera sanningar och påståenden kan presenteras parallellt. Utöver allt detta kan utställningen pågå överallt‚ på internet, vid havets strand, på Biblioteket, i ett väntrum, på en buss och i naturen eller i en kall källare. Jag önskar att gå in i projektet med en vid förståelse för vad en utställning kan vara, för att låta projektet och dess deltagare visa vad det ska bli.
Critical, problem finding, asks questions, designing for debate, design as medium, in the service of society, functional fictions, for how the world could be, change us to suit the world, social fiction, parallel worlds, the unreal real, narratives of consumption, implications, humour, provocation, conceptual design, citizen, make us think, rhetoric, ethics, authorship.
Participatory Design is driven by social interaction as users and designers learn together to create, develop, express and evaluate their ideas and visions. Shared experimentation and reflection are essential parts of the design process. (Simonsen och Roberson, 2013).
Kan en grupp okända utgöra grunden i en berättelse om det välkända?
Hur kan medvetenhet kring personliga, politiska hållningar skapa förståelse för samhället runt dig?
Lägg inn Routledge International Handbook
of Participatory Design i litt + bilde+
pil og link til LITERATURE
Hermeneutiken och det kvalitativa
Den hermeneutiska traditionen behandlar den del av vetenskapen som fokuserar på tolkning och uttolkning (fortolkning), där fakta inte alltid är det viktigaste. Mitt mål är inte att få fram en typ av sanning i projektet, utan snarare att beskriva att flera sanningar kan löpa parallellt med varandra utan att var mer eller mindre verklig eller viktig. Vad som är sant beror på kontexten och vem man är. Inom hermeneutiken är också relationen central; hur vi människor relaterar till varandra samt relationen mellan människa och objekt. I detta tolkar jag in att ett objekt också borde kunna vara ett fenomen, i det här fallet att skapa politiska åsikter. I motsats till hermeneutiken står positivismen, vilken behandlar vetenskap som kretsar kring fakta, statistik och det mätbara (målbare).
Inom hermeneutiken användes begreppet den hermeneutiska spiralen, vilken hänvisar till hur förståelse för ett visst fenomen kan se ut. Att tänka sig förståelse för ett fenomen eller en tolkning där positionen alltid är i förändring i en uppåt- eller nedåtgående rörelse. Att positionen är i idelig förändring beror på påverkan från omvärlden genom möten, erfarenheter och (nya) tankegångar. Så här beskrivs det dialogiska inom hermeneutiken:
Förståelsen för något är alltså inte en konstant utan i en ständig rörelse då vi pendlar mellan delen och det hela. Som designer ser jag mig stå i dialog med projektet under hela designprocessen. Både med den praktiska processen i sig själv men också genom bearbetning av material. Då temat i stort handlar om hur vi som människor relaterar till varandra, förståelsen för medmänniskor och att förstå sin egen plats i ett politiskt system önskar jag också att stå i dialog med andra under projektets gång. Att arbeta med deltagande design är därför viktig, då dialogen mellan deltagare och mig själv är central för att kunna föra ett projekt framåt.
Design som mikroskop och som megafon (ropert)
Design beskrivs ofta som problemlösning. Ett praktiskt problem uppstår, eller kommer kanske snart att bli synligt. Design kan åtgärda det. Design förbättrar, förenklar, effektiviserar, ökar säkerheten, hjälper dig att hitta den rätta vägen, ser till att du vet vad som är upp och ned, visar var nödutgången är, beskriver hur du skriver ut din PDF och informerar dig ibland om vad som är bäst för dig; i politiken, på marknaden och i den intima sfären. Att design likställs problemlösning är en sanning som ofta repeteras, i samhället i stort men också i designutbildningen. Men det finns andra sidor av design och visuell kommunikation som intresserar mig mer. De andra, som fortfarande kan beskrivas som funktioner, men som är funktioner med en helt annan karaktär än det förenklande och effektiviserande. Jag tänker då på de egenskaper design har att göra med som behandlar vad det betyder att vara en människa, som problematiserar vår existens, som tar upp det känslomässiga och som belyser något vi vet allt för lite om. I mitt projekt vill jag använda design både som ett sätt att undersöka, att se nära, samla, arkivera, fråga och testa och givetvis förmedla det jag har samlat in. Det som, enligt min mening, gör design till det optimala sättet att berätta är dess rika variation på upplevelse och möjlighet till att låta budskap gå genom olika medier parallellt (mediering) i samma projekt. Design kan i tillägg till det problemlösande vara taktilitet, materialitet, doft, visuell stimulans, och upplevelse av ljud och vibrationer. Den kan både skapa debatt och kommentera den pågående samhällsdebatten. Detta kan kallas för den utvidgade (extended) designrollen (Malpass, 2017, sid 131).
The hermeneutical circle has to do with the circular relation of the whole and its parts in any event and interpretation. We cannot understand the meaning of a part of a language event until we grasp the meaning of the whole‚ and we cannot understand the meaning of the whole until we grasp the meaning of the parts. (Snodgrass och Coyne, 1997, sid 12)
Tidigare arbeten
I mina tidigare, små och mindre, prosjekt så som Jeg er staten, Ingrid informerar om svensk politik samt mitt bidrag i boken 245 år. Kunst- og designutdanning i Bergen har jag arbetat med innehåll besläktat med det tema jag nu önskar undersöka i stipendiatprojektet; det at vi alla föds in i en relation till stat och politik som är omöjlig att göra slut med, en relation som vi inte kan säga nej till. I denna relation ligger kärnan till stor del att kunna förstå sig själv, sina egna hållningar och var jag önskar att placera mig själv i ett politiskt system där den politiska makten kan vara svår att se. I projektet önskar jag därför att ta utgångspunkt i den research jag gjorde i mitt masterprojekt Jeg er Staten då jag undersökte jag relationen mellan individ och stat, där frågan om design som verktyg för undersökning stod i fokus. Även i Jeg er Staten arbetade jag med deltagande design, då i samspel med både statliga myndigheter och individer boende i staten.
Tillvägagångssätt/metoder
Samarbeten med Bergen Offentlige Bibliotek
I projektet kommer jag att använda mig av ett flertal kvalitativa metoder för undersökning. Jag önskar att starta mina undersökningar i samarbete med Bergen Offentlige Bibliotek. Tillsammans med Charlotte Myrbråten och Per Vold, båda anställda (ansatta) på biblioteket kommer jag att genomföra en serie föreläsningar på temat politisk åsiktsproduktion hos individen (se Intentionsavtale, vedlegg) i tidsrummet januari-augusti 2019, då Kommune- och Fylkestingsvalget äger rum i september 2019. I föreläsningsserien kommer vi att bjuda in föreläsare för att utveckla, fördjupa och förklara de sammanhang och mekanismer som ligger till grund för hur vi skapar våra politiska åsikter och hållningar. Detta kan vara filosofiskt, psykologiskt och kulturell grundat men har också kopplingar till kön. En ett exempel på en föreläsare att invitera är Jens Kjeldsen, Professor vid UiB på Institutt for informasjons og medievitenskap, med fokus på retorikk och offentlig och politisk kommunikation.
Anledningen till att så stora resurser, ekonomiska och tidsmässiga, skall läggas på denna föreläsningsserie är att jag önskar att hela projektet skal föregå i det offentliga rummet, så väl teoretisk som praktisk utforskning. Under föreläsningsserien önskar jag också samla samman de personer som under projektet kan komma att utgöra researchgruppen, och som lägger grunden till att deltagande design kan genomföras. Här ser jag på föreläsningsserien som en undersökning. Efter föreläsningsserien hoppas jag kunna arbeta vidare med Biblioteket för att genomföra workshops och mindre utställningar, också upp mot Stortingsvalget 2021, se Fremdriftsplan, vedlegg. Att hitta de rätta deltagarna i projektet kommer att bli en utmaning men här utgör också de underlag för t ex intervjuer. Vidare önskar jag också att intervjua de föreläsare som kommer att bjudas in då de är experter på sina områden.
Att genomföra projektet i offentligheten ligger också i linje med Universitets- og Høyskoleloven:
Presentationsmetoder
Då designfokus i projektet ligger på utställning som medium önskar jag att använda mig av utställningen också som presentationsform. I denna kan dock flera andra former av media användas så som t ex video, publikation (vilken också kan kopplas till den med utställningen så närbesläktade katalogen) samt dokumentärt och biografiskt berättande.
Denne lov har som formål å legge til rette for at universiteter og høyskoler...
...c) formidler kunnskap om virksomheten og utbrer forståelse for prinsippet om faglig frihet og anvendelse av vitenskapelige og kunstneriske metoder og resultater, både i undervisningen av studenter, i egen virksomhet for øvrig og i offentlig forvaltning, kulturliv og næringsliv.
(Universitets- og Høyskoleloven, § 1-1, 2007).
Inspirationsprojekt
Mitt intresse för människan i samhället delas med andra två utövare jag känner mig stå i dialog med är konstnären Lars Arrhenius och designern Eric Ericson. Dessa har i ett flertal projekt undersökt och delvis kartlagt sfärer kopplade till staten, människan och samhället i stort. De har valt lekfulla medier att presentera sina projekt i så som spelet Välkommen till samhället (2012) och albumet Sånger från samhället (2014), även om innehållet är kärvt. Detta skapar en fängslande krock av ironi, humor, vardaglighet och djupt mörker.
Ericson har skrivit flera böcker där tematiken på olika sätt bearbetar människans relation till samhället. I sin bok To Mr Cheng (2008) undersöker Ericson på djupet hur det svenska Postväsendet fungerar. Här har Ericson skickat diverse föremål till en adress i Tyskland. Adressen existerar inte men objekten har på mottagande postkontor sparats i skåp och sedan fotograferats. I förordet till boken Korrespondens (2010) skriver Ericson:
Som ett exempel på detta beskriver han hur exempelvis storleken på den springa där breven som skal skickas skal läggas i vittnar om landets oro. Ericson använder sig av Postens mest grundläggande funktion, att skicka brev, men sträcker denna handling långt över det normala bruket. Genom att göra det belyser han både det vardagliga i att begagna Posten men också det förbluffande med att objekten faktiskt kommer fram. Det är fascinerande hur mycket tankeprocess Ericson skapar hos sin läsare genom att undersöka en myndighet på ett så lekfullt sätt. Även om Ericson ofta låter sina projekt materialiseras i bokform använder han sig av en mängd olika uttryck så som illustration, fotografi, grafisk design, radio och musik. Men hans verk har också blivit teater. Han använder sig ofta av det vardagliga och låter undersökningarna av olika teman föregå i samhandling med andra, utanför den konstnärliga sfären. Detta gör hans gärningar och konstnärskap komplext, bisarrt, förundrande och helt fantastiskt.
Undervisning
Den undervisning jag, vid en anställning (ansettelse), kommer att genomföra handlar både om att arbeta praktiskt och teoretiskt med studenterna vid KMD, då det er min fulla övertygelse att praktik, teori och analys bör vara tätt sammanlänkade i en pedagogisk process. I de teoretiska delarna önskar jag skapa rum för en utökad begreppsförståelse hos studenterna, att expandera den teoretiska förståelsen för vad design är. Här är begrepp som critical design, designs olika funktioner och den utökade förståelsen för rollen som designer centrala. Hur detta skall utföras praktiskt finns det givetvis många lösningar på men några kan t ex vara att låta studenterna i själva välja ett tema där samarbete med andra (deltagande design) är en nödvändighet och att utforskningen sker direkt i det praktiska designarbetet i samhandling med andra. På KMD finns flera personer som jag gladeligen skulle samarbeta med i kurser, så som Åse Huus, Dora Iselivsdotter och Charles Michalsen med fler. Ytterligare en önskan till samarbetspartner är Siv Lier, nu anställd som vitenskapelig assistent vid Institutt for design, möbel- och rumsdesign/interiörarkitektur. Vi har i våra parallella anställningar haft ett mycket gott samarbete, också hon söker denna ställning. Om så skulle ske att vi båda får möjlighet att påbörja en stipendiatstilling hos KMD/UiB finns det goda möjligheter för oss att i undervisning samarbeta och öppna upp för större integrering av de två ämnesfälten visuell kommunikation och möbel- och rumsdesign/interiörarkitektur på bachelornivå. Mitt och Sivs intressefält inom designforskning är nära sammanlänkade då vi båda fokuserar på de delar av designutövande som är kopplade till design som verktyg för undersökning, fördjupning och reflektion.
Tidsmässigt önskar jag att placera undervisningen i 5:e samt 8:e semesteret. Detta för att kunna samla in material från studentgruppen till forskningsprojektet. I den sista delen av undervisningsperioden (januari-september 2022) önska jag att fokusera mer på kunskapsdelning och förmedling av forskningsprojektet.
2009 avlade jag min lärarexamen i pedagogisk verksamhet i gymnasieskolan (den svenska motsvaritgheten till PPU) från Malmö Högskola. I tillägg till utbildningen arbetade jag i perioden 2006-2009 heltid som lärare på gymnasiet. Genom denna erfarenhet och utbildning har jag byggt upp förståelse för hur utbildning i praktiska och teoretiska ämnen kan planeras, utföras, evalueras och förbättras.
Förslag till huvudvägledare och bivägledare
Som huvudvägledare önskar jag att arbeta med Åse Huus. Hon har lång erfarenhet av forskning och designprojekt som till stor del handlar om det att vara människa, att undras och förundras. Hon har sin bas i grafisk design men arbetar också medieöverskridande med t ex video, ljud och small-press-publishing. Åse har mångårig erfarenhet av arbete tillsammans med, och handledning av stipendiater. I tillägg till detta uppfattar jag ett djupt intresse från Åse av de filosofiska bottnar som ligger till grund för design, både i dag och i framtiden.
Som bivägledare önskar jag Dr Matt Malpass, programkoordinator på Program för keramik och industridesign, Central Saint Martins, London. I sin bok Critical design in Practice (2017) beskriver han den taxonomi och historiska kontext som omgärdar fältet critical design, i boken diskuteras också att arbeta med design genom critical practice. Matt är gästföreläsare och -lärare på KMD sedan tre år tillbaka på Institutt for design, masternivå. Hans kunskapsfält ligger helt i linje med det jag önskar undersöka inom design, han har också erfarenhet med vägledning av stipendiater från Central Saint Martins.
Referenser
Dunne, Anthony och Raby, Fiona. 2013. Speculative everything: design, fiction, and social dreaming. Cambridge, Mass.: The MIT Press.
Ericson, Eric. 2010. Korrespondens. Sundbyberg: Kartago Förlag.
Ericson, Eric. 2008. To Mr Cheng. Stockholm: Kartago.
Ericson, Eric och Arrhenius, Lars. 2012. Välkommen till samhället. Stockholm: Orosdi Back.
Ericson, Eric och Arrhenius, Lars. 2014. Sånger till samhället. Stockholm: Orosdi Back.
Malpass, Matt. 2017. Critical Design in Context - History, Theory, and Design Practice. New York: Bloomsbury Academic.
Simonsen, Jesper och Toni Robertson. 2013. Routledge International Handbook of Participartory Design. New York: Routledge.
Snodgrass, Adrian och Richard Coyne. 1997. Is Design Hermeneutical?, Achitectural Theory Review, Journal of the Department of Architecture, Vol 1, No. 1, sid. 65-97. The University of Sydney.
Universitets- og Høyskoleloven, § 1-1, https://lovdata.no/dokument/NL/lov/2005-04-01-15/#KAPITTEL_1-1
Ågren, Per-Uno. »Utställning«. Nationalencyklopedien. Läst 26 januari 2018.