Du kommer att få följa mitt drömmande, och se hur tankarna växer fram i samma takt som tygrektanglen förändras och fylls på.
Uppdelat i tre tankegångar - Ni, Jag och tillslut Vi.
Så börja med att klicka på "Ni-knappen" här till höger, så kommer du successivt slussas vidare efterhand.
Mitt arbete är ett undersökande av handarbete, vad det kan ge mig, och vad det kan leda till.
Jag har under processen gång försökt hitta den känslan som jag annars endast har uppnått när jag arbetar med keramik.
En känsla, eller sinnesstämning/närvaro där handens autonoma rörelser tillåter tankarna att vandra friare, att drömma sig bort.
Den tillåter dig att vara såpass fokuserad på det som du har framför dig att du glömmer bort allt vad skärmar, tvätt, disk och dylika vardagliga distraktioner heter.
En liknande närvaro kan jag (och många med mig) hamna i när man till exempel står i duschen.
Jag hade gärna velat beskriva det som flow, men jag själv anser att flow är när man har tankar och fokus på det man har framför sig, utan samma utrymme för drömmande.
Varför jag funnit denna känslan i keramiken, är för att jag har tränat mycket, muskelminne, händer, armar, muskler hittar sin position av ren och skär vana vilket tillåter min hjärna att göra annat.
Har jag då uppnått detta?
Nja… stundvis har jag hamnat där, och i kombination med min totala omotivation som gärna kommer smygandes denna tiden på året, och lite extra detta corona år så har jag lyckats, drömma mig bort till ett sen.
Mitt (dag)drömmande har handlat om min lärarroll, jag har försökt hitta den rena/naiva tanke & känsla jag hade på läraryrket när jag för snart fem år sedan tog beslutet att söka denna utbildningen.
Jag har drömt om mitt första möte, med min första mentorsklass.
Barnsligt tänker ni, jo svarar jag.
Men under dessa åren så tappar man siktet på målet, det blir diffust och svårt, skrämmande verklighet.
Jag har ett behov av denna barnsliga naiva dröm, denna längtande kärleksförklaring till Lärar-Louise och hennes elever som blev resultatet av mitt handarbetes tillåtande kraft.
Så låt mig längta och låt mig drömma medans mina händer sliter och drar i trådar och garn,
iallafall en liten stund till.