Biblioteket vid Stockholms konstnärliga högskola presenterar här digitaliserade affischer donerade av Cirkusakademien eller Akademien för Cirkuskonstens bevarande i Sverige.
Materialet som presenteras är ett urval ur donationen som även består av annat efemärt material med kortvarig aktualitet. Det är kategoriserat i olika mappar utan inbördes sortering eller sökbarhet. Tanken är att man tar del genom att bläddra. Öppna genom att klicka på respektive mapp.
Affischer kan innehålla olika slags budskap som ren information eller mer övertygande reklam. Vad gäller just cirkusaffischer var det från 1700 talet till första delen av 1900-talet vanligast att de gestaltades som större textbaserade programblad med information om föreställningens innehåll, medverkande, tidpunkt och plats. Illustrationer var svartvita och förekom inte alltid. Senare gestaltades affischen mer för att attrahera och locka till sig intresset dvs. i ett försök att fånga blicken och i samband med det överföra ett budskap. Ett sådant kunde vara att Cirkusartisterna Malmstens nu är på besök.
Då det offentliga rummet vid förra sekelskiftet kunde vara fyllt av lockande reklamaffischer gällde det att sticka ut och formge affischerna så attraherande som möjligt. Hur detta genomförts kan studeras i de affischer som här presenteras där man tycks göra allt för att fånga den förbipasserande. Typsnitten byts i olika rubriker och illustrationer används på ett sätt som idag upplevs lite rörigt men förr hjälpte ögat att sortera informationen.
Affischens viktigaste funktion är att den har aktualitet vilket gör att den i efterhand snarare används för dess nostalgiska och/eller dekorativa funktion. Eftersom aktualiteten var kortvarig tryckte man på papper av lägre kvalitet, vilket med tiden orsakat stora bevarandeproblem. Digitalisering är i dagsläget det enda möjliga bevarandesättet på sikt även om den information som handlar om tryckteknik och pappersstruktur går förlorad. Liksom annat material med kort aktualitet används benämningen efemera för att beteckna det mer vardagligt kortlivade. Efemera är grekiska för dagslända.
Vid 1800-talets andra hälft lanserades en ny tryckteknik som möjliggjorde illustrationer av ett helt annat slag. Tidigare användes s.k. "boktryck" (högtrycksteknik) i kombination med tekniker som "xylografi" och "kopparstick" (djuptrycksteknik) för illustrationer. Litografi (plantryck) hade också använts men den stora förändringen kom med färglitografin och möjligheten till tryck i större format. Affischens utformning kom att väsentligt förändras delvis med hjälp av att konstnärer engagerades och att budskapen kunde göras mer iögonfallande. Skillnad är också att textelementet i affischerna fick egen mer bildmässig prägel där typografin kunde tecknas för att bildmässigt förstärka den illustration som användes. Bild och text blev på så sätt integrerade och kom att skapa ett helt nytt konstnärligt uttryckssätt - det vi idag kallar affischkonst.
Efemärt material är speciellt på så sätt att det förmedlar och i efterhand avslöjar ett nedslag i en tid som i efterhand blir utmärkt vid förståelsen av den tidens värderingar. Det innebär att man kan se att vissa uttryck och budskap är starkt knutna till då materialet var aktuellt, men att det i en senare tid ofta vore helt omöjligt att sälja in samma budskap. Detta beror dels på det innehållsmässiga och del på hur detta uttryckts. Skälet är oftast att vår värderingsgrund och moraliska kompass har ändrats. Skillnaden i trycksaker mellan det efemära och det mer långvarigt beständiga kan sägas vara att det efemära materialet även tillåter sig ett mer ocensurerat uttryckssätt. Det efemära materialet kan med andra ord anses avslöja tidens tecken bättre och blir med tiden ett forskningsmaterial som alltmer används. Därför är det viktigt att förstå att äldre tiders synsätt måste ses med historisk medveten tolkning och inte att en ny publicering av gammalt material innebär spridning av kontroversiella budskap. Endast genom att förstå vår historia kan vi förstå den tid vi är i nu. Vi har ett samhälle och en omvärld idag på grund av de händelser som varit, även om vi inte alltid sympatiserar med budskapen. Det är alltså genom lärdom av historien som vi kan förändra och förbättra. Med det sagt vore det omvända en mardröm om man i stället tänker sig ett historielöst samhälle utan möjlighet att reflektera.
/ Olof Halldin
