”dock för växande skogen där på är, synnerligt Törne,
kan han icke tillfyllest, som sigh bör, afrijtas;
medh syne oseijelighe månge ruhm och kamrar"
Författarna till de antikvariska beskrivningarna av Ismantorps borg anstränger sig för att lyfta fram borgen som ett föremål för beundran: den är en en huvudstad ibland små fläckar; ett ståtligt minnesmärke; den förnämsta av alla Ölands borgar! Dagens beskrivningar är inte lika översvallande, men borgen kan åtminstone hävda sin särställning genom att den är Kalmar läns bäst bevarade fornborg. Detta tack vare skogen som har begränsat åtkomsten och hållit stenar gömda, vilka annars hade använts som byggnadsmaterial. Många andra fornborgar på Öland har fått sina husgrunder undanröjda vid odling. Samtidigt som växtligheten har skyddat och bevarat, har den också varit skymmande och en orsak till att borgen varit svår att avbilda och att undersöka. Vissa har till och med sett växtligheten som ett hot.
Uppgifterna om borgens egenskaper skiftar beroende på vem som rapporterar, mäter eller ritar av. Motsägelsefulla uppgifter om ringmurens diameter. Formen fluktuerar, både i bild och beskrivning - är den en perfekt cirkel, nästan cirkelrund, oval eller oregelbunden? Murens bredd och höjd skiljer sig åt mellan rapporterna. Antalet portar går från en ensam port i nordöst på Rhezelius ritning, till två motställda på en senare tillkommen bild. Efter det är de fyra till antalet, åtta, och till sist har man faställt dem till nio portar. Det är inte svårt att tänka sig att det fanns svårigheter att fånga den korrekta bilden med tanke på borgens tillstånd - de flesta portarna var sammanrasade, och ruinerna skymdes bakom grönskan. En rapportförfattare ursäktar de opålitliga måtten med att tiden inte har räckt till och att det hann bli "något mörkt" före dess att uppmätningen kunde avslutas.
Ritningarna och avbildningarna av borgen utförs med olika noggrannhet och i skiftande stil över åren. Missvisande ritningar där borgen är schematiskt återgiven, eller har formen av en perfekt cirkel används som förlagor för andra ritningar. Felaktiga bilder mångfaldigas vidare. Tidigare besökares utsagor om platsen kommenteras, intygas eller avfärdas av nästkommande rapportförfattare. Oavsett om dessa håller med sina föregångares redogörelser och tolkningar eller ej, så är nästan samtliga överens om att fornlämningen och konstruktionen är speciell - märklig, apart, märkvärdig - några uttrycker förundran över att den till och med överträffar sitt rykte.
Men vilken ställning som borgen hade under den tiden den brukades - om den var lika unik och ryktbar då som den tycks anses ha varit av senare tids betraktare, går inte att veta. Det har gjorts få fynd på platsen. Borgen är inte beskriven i några äldre skriftliga källor. Det man har kunnat visa på genom arkeologiska undersökningar är att borgen aldrig utgjort en permanent boplats. Därför har andra teorier lyfts fram kring borgens syfte, och portarnas antal har varit en del i de slutsatser som har dragits. Antalet portar - nio stycken - ansågs länge vara ett unikt särskiljande drag.
Efter ett omfattande röjningsarbete 1924 under Mårten Stenbergers ledning, utfördes den planerade uppmätningen av ringmuren och husgrunderna. För att uppnå så exakta mått som möjligt uppmättes grunderna med hjälp av vinkelrätskoordinater från ett utstakat sex-sidigt polygonnät. Utifrån det utfördes en planritning i skala 1:400. En särskild kartskiss togs fram för att visa borgens höjdförhållande. Docent Sune Lindqvist framför i en rapport ett år senare att det tack vare Stenberger nu går att få en god överblick över anläggningen, samt att Stenbergers karta "synes också på ett samvetsgrant sätt återge dess enskildheter".
Med tidens gång när nya tekniker för uppmätning och avbildning utvecklas och förfinas, anses Stenbergers ritningar i efterhand även de vara otillräckliga. Nya planritningar av borgen har tagits fram med hjälp av digitaliserade och parallax-korrigerade flygfoton. Georadar, proton-magnetometer och metalldetektor har använts för kartering av det som kan finnas under jord.
