Många samtal om ämbete och vigningstjänst i Svenska kyrkan kretsar kring kvantitativa frågor. [...] De behöver dock kompletteras med och berikas av samtal som kretsar kring kvalitativa frågor."
(Johannesson, K. "Förord". I: Vigd till tjänst: om ämbete i svenska kyrkan. Rubenson, K. och K. Tillberg (red.). Stockholm: Verbum, 9.)
"Pastoralteologi berör församlingens liv och gestaltning av sin uppgift. [...] Fronesis, klokheten, stiger i ett sammanhang av yrkesutbildning fram som särskilt intressant utifrån sin möjlighet att binda samman tänkande och görande. [...] Prästens fronseis behöver vara relationell och involverad i en rörlighet och flexibilitet som bygger på att vara i kontakt. [...] i många professioner som bygger på möten och relationer består fronesis i att äga omdöme nog att ensam kunna fatta beslut baserade på inlyssnande och flexibilitet"
Kanske måste vi, trots allt, i slutändan tala mer om att vi nöts ner och av och till [slut] går sönder av att leva, älska och arbeta [...] Det viktigaste blir då snarast hur vi kan ta vara på varandra mitt i detta."
(Petterson, E. "Ämbetet, uppdraget, rollen. Om att vila i det givna." I: Vigd till tjänst: om ämbete i svenska kyrkan. Rubenson, K. och K. Tillberg (red.). Stockholm: Verbum, 202-215)
"Vem är lämpad att bli präst? Det är inte rimligt att man svarar på den frågan genom att ange ett större antal önskvärda egenskaper och färdigheter som stor arbetskapacitet, hög receptiv förmåga och kreativ intelligens, verbal begåvning med konstnärliga övertoner, personlighet med förmåga att övertyga och leda. En präst behöver inte vara en övermänniska."
(Biskopsmötet och Svenska kyrkans personalförbund 1982:29. I: Vigd till tjänst: om ämbete i svenska kyrkan. Rubenson, K. och K. Tillberg (red.). Stockholm: Verbum, 144.)
"Aoife Monks, som skriver om skådespelarens scenkläder, talar om 'costuming' som ett verb: 'not about dress, but rather about its usesm perception, and effect in the relation between actor, the costume and the audience'. [...] Dock är det viktigt att påpeka att de liturgiska plaggen inte markerar något påhittat eller konstlat, på det sätt som en skådespelares kostym i en teaterföreställning."
(Tillberg. K. "Att göra en ämbetsbärare. om vigningsgudstjänstens epikletiska moment som performativa." I: Vigd till tjänst: om ämbete i svenska kyrkan. Rubenson, K. och K. Tillberg (red.). Stockholm: Verbum, 182-183.)
Vår kyrka behöver präster som regelbundet ber sina böner, som tar själavården och det profetiska uppdraget på största allvar och som med kärlek i blicken bryter det bröd som ger världen liv. Det förhållningssättet är inte givet med rollen. Det kräver föresats, förebilder, tålamod. Och framför allt: ett dagligt lyssnande efter den röst som säger: 'Kom!'"
(Audas, E. "Respons. En allt för smal väg till en alltför vid port." I: Vigd till tjänst: om ämbete i svenska kyrkan. Rubenson, K. och K. Tillberg (red.). Stockholm: Verbum, 225.)
"many practice-led researchers do not commence a research project with a sense of ‘a problem’. Indeed they may be led by what is best described as ‘an enthusiasm of practice’: something which is exciting, something which
may be unruly, or indeed something which may be just becoming possible as new technology or networks allow (but of which they cannot be certain)."
"The ‘practice’ in ‘practice-led research’ is primary – it is not an optional extra;
it is the necessary pre-condition of engagement in performative research."
"Practice-led researchers construct experiential starting points from which practice follows. They tend to ‘dive in’, to commence practising to see what emerges. They acknowledge that what emerges is individualistic and idiosyncratic.This is not to say these researchers work without larger agendas or emancipatory aspirations, but they eschew the constraints of narrow problem setting and rigid methodological requirements at the outset of a project."
"The second characteristic of practice-led researchers lies in their insistence that research outputs and claims to knowing must be made through the symbolic language and forms of their practice. They have little interest in trying to translate the findings and understandings of practice into the numbers (quantitative) and words (qualitative) preferred by traditional research paradigms. This means, for example, that the practice-led novelist asserts the primacy of the novel; for the 3-D interaction designer it is the computer code and the experience of playing the game; for the composer it is the music, and for the choreographer it is the dance. This insistence on reporting research through the outcomes and material forms of practice challenges traditional ways of representing knowledge claims. It also means that people who wish to evaluate the research outcomes also need to experience them in direct (co-presence) or indirect (asynchronous, recorded) forms"
Tiderman Österberg, J. (forthcoming 2025)
"Cow choirs: singing-with more-than-human herds" In:
Laasonen Belgrano, E., Tiainen, M. and Tarvainen, A (eds., forthcoming 2025). Mattering Voices: Studying Voice through New Materialisms, Routledge Voice Studies: Research Monographs. Routledge Press.
"We follow a gravel road. As I walk, my feet are gravitationally pulled towards the vibratory earth[1]. Each step produces a crackling sound when shoes meet sand and small pebbles. I find myself in the middle of many rhythms. Sudden increases of wind that take part in the rustling of leaves, the crackling sound of feet and soil, the comings and goings of clouds that hide the sun and its warmth, and the unpredictability of my breath due to the resistances offered by uphill, and downhill, slopes. Muscles get activated, flexed, and firm in tone with that which is encountered.
[1] This is a paraphrase of Walt Whitman’s writings, discussed by Jane Bennett (2020, p. 21-22), where he writes that the press of feet upon the earth “springs a thousand affections” (ibid, p. 21). Bennett’s elaboration plays with the thought that each footstep is also a footfall, since feet are also pulled towards the ground by gravity."
Riksbankens Jubileumsfond,
UTLYSNING: FLEXIT 2024, med följande inriktning:
Direktiv från RJ: Forskaren och företaget/organisationen (värdorganisationen) ska gemensamt utarbeta ett projektförslag. Förslaget ska utgå från ett välmotiverat behov hos värdorganisationen som forskaren kan tillgodose. Det ska även vara förankrat på forskarens lärosäte.
Projekten inom RJ Flexit löper mellan 1 och 3 år och utförs på såväl värdorganisation som lärosäte. Forskaren förväntas under hela projekttiden verka för ömsesidigt kunskapsutbyte mellan värdorganisation och lärosäte samt delta aktivt i nätverksmöten inom RJ Flexit.
Inriktning
2024-01-02
RJ vill stärka samverkan mellan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning vid svenska lärosäten och det omgivande samhället. Genom RJ Flexit erbjuds forskare tillsammans med organisationer inom privat, offentlig och ideell sektor att samverka för att utbyta kunskap och erfarenheter.
Forskaren och värdorganisationen ska gemensamt arbeta fram ett projektförslag. Förslaget ska utgå från ett väl motiverat kunskapsbehov hos värdorganisationen som forskningen kan tillgodose. Projektet ska även vara förankrat på forskarens lärosäte.
Forskaren förväntas under hela projekttiden verka för ömsesidigt kunskapsutbyte mellan värdorganisation och lärosäte.
ABSTRAKT (skiss)
Syftet med detta samverkansprojekt är att bemöta det 'gränsland' som framträder mellan å ena sidan prästkandidatens akademiska universitetsstudier och å andra sidan pastoralteologiska förberedelser som genomförs på Svenska kyrkans utbildningsinstitut inför inträdet i ämbetsrollen som präst. Den process på pågår i detta gränsland har under många år granskats, utretts och kritiserats av olika instanser och grupper. Problematiken handlar bl a om prästkandidaters oro inför att både verka och vila i rollen som präst. Utmaningen handlar därmed om att finna nya metodiska ingångar och relevant kunskap om det individuella jaget, rolltolkning, identitet, språk, men också om tradition och kontext, som kan stärka kandidaten i sitt prästkall. Från denna utgångspunkt vill det aktuella samverkansprojektet framför allt bidra med performativa strategier och gestaltande kunskap utvecklade genom konstnärlig forskning, dvs för närvarande relativt okända forskningsresultat inom en teologisk prästutbildningskontext, men metoder som stämmer väl överens med tillvägagångssätt inom både konstnärlig forskning och inom ämnet pastoral-teologi. Syftet är således att sammanfläta teoretiska och praktiska moment förankrade både inom teologi och gestaltande forskning, genom performativa strategier och konstnärliga forskningsresultat.