KONST MÖTER JOURNALISTIK
ArtNews undersöker om konstnärliga re-gestaltningar av nyhetsberättelser i digitalt kortformat kan skapa utrymme för reflektion, empati och fördjupat samtal.
ArtNews vill kartlägga vad som uppstår i mötet mellan konsten och journalistiken, i arbetsprocess, metod och resultat.
Utgångspunkter
Utgångspunkten är mediernas kris i samband med den digitala revolutionen, våra nya sätt att konsumera och kommunicera medierat material samt ett minskande utrymme för reflektion och samtal.
Syftet med att använda nyhetsberättelsen som råmaterial är att sätta ljuset på hur den iscensätter, dokumenterar och tolkar samtiden och därmed också är medskapare av vår samtidsberättelse och riktningen mot framtiden.
ArtNews vill vara en del i denna gemensamma samtidsberättelse, genom att undersöka nya format, metoder och samarbeten över disciplingränser.
I re-gestaltningar får nyhetsberättelsen en ny formgivning som som kan göra att vi ser den på ett annat sätt än i sin ursprungliga formgivning.
Att låta journalistiken möta konsten är direkt inspirerat av professorn och filosofen Martha Nussbaum som undervisar blivande jurister genom att ta dem med in i skönlitteraturens värld för att där se det unika och skapa förståelse för flera perspektiv. Nussbaum definierar Narrativ fantasi genom att låna poeten Walt Whitmans tankar om vad poesin gör med människor; att människor genom poesin ser andra människor som något oändligt mer än drömmar, statistik eller siffror, andra människors komplexa inre världar urskiljs. De andra människorna blir subjekt med ett förmodat innehåll. Detta synsätt skapas genom den litterära konsten och lockar fram förmågan att se en ”oändlighet” i de enskilda människorna.Det handlar om att vi ska få tillfälle att öva vår empati, men också få reflektera över vilka handlingar som är rimliga i varje unik situation. Genom mötet med konsten kan nyhetsberättelsen leta sig in under statistiken och siffrorna och jag hoppas kunna öppna upp för både fantasi och föreställningsförmåga och därmed ge plats för empati och reflektion.
Syftet är att skapa och vistas i ett mellanrum där journalistiken och konsten kan mötas, för att undersöka vad som uppstår i det mellanrummet och om re-gestaltningen - formgivningen - av nyhetsberättelsen kan ge utrymme för reflektion och väcka lust till fördjupade samtal.
Nyheter är av flyktig karaktär, snabba och åldrade så snart de publicerats, och de äger kanske inte några särskilt beständiga värden annat än som tidsdokument. Även arbetsprocessen är snabb. En stor mängd information ska filtreras ner till något hanterbart och begripligt och hällas ner i en form att kommuniceras i. Några av de konstnärliga praktikerna vi möter är långsamma i sin process, sättet att ta in ett material och bearbeta det sker på fler plan än enbart det intellektuella, och valet av form är nära förknippat med innehållet. Genom lyhördhet och uppmärksamhet delar vi vår specifika faktiska kunskap (veta att) och färdigheten att omsätta den i handling (veta hur) medan vi tillsammans utforskar vad som uppstår när respektive yrkeskompetens använder dess specifika omdöme och urskillningsförmåga (veta när). Kanske kan den gemensamma processen skapa reflektionsytor som följer med in i resultatet?
Kanske kan också mötet mellan konsten och journalistiken förlänga nyhetsberättlsens beständighet, göra den giltg också utanför den omedelbara nyhetskontexten? För mig personligen är det också en resa mellan identiteter, där den journalistiska yrkesrollen slutligen kan närma sig den konstnärliga, och jag vill genom forskningsprojektet medverka till att stärka den konstnärliga forskningen inom mediaområdet
Omvärld
I arbetet med ArtNews utgår jag från att Televisionens bardiska funktion idag håller på att tas över av digitala medier. Den bardiska funktionen innebär att mediet uttrycker, speglar och upprätthåller en kulturs uppfattning om verkligheten, samt omvänt delvis visar på otillräckligheter i den egna kulturen. Kort sagt att skapa och förstärka vår känsla av medlemskap i majoritetskulturen. Den digitala media-arenan är därför högintressant för alla från traditionella mediehus till andra aktörer som vill påverka samhällsutvecklingen.
Förutsättningarna för kommunikation inom medielandskapet är under snabb utveckling och de gamla linjära kommunikationsmodellerna – där en sändare skickar ett budskap via ett medium/en kanal till en mottagare som avkodar, är satta ur spel. Fältet är öppet för innovativa sätt att kommunicera digitalt i olika former, och allt mer av kommunikationen sker audiovisuellt. Den triadiska jag-du-saken-kommunikationen, där ett du och ett jag som två subjekt tillsammans talar om saken, ligger till grund för mer flerdimensionella sätt att tänka kring kommunikation. I den retoriska femkanten bygger kommunikationen på ett flerdimensionellt förhållande där punkterna sändare/ mottagare/ medium /sakfråga och situation står i förbindelse med varandra i ständig interaktion.
Sedan 2015 har det hänt en del och vi kan nu se att vedertagna strukturer med ansvarig utgivare, överenskommelser om användande av källkritiska principer och etiska förhållningsregler har haft svårt att transformeras och bli giltiga i det nya digitala medielandskapet.
Samtidigt som vi blivit allt fler ”produsers” har många lokala nyhetsredaktioner slagits ihop eller lagts ner, bland annat tv4:as lokala nyheter. Färre journalister ska täcka större geografiska områden och därför ”recyklas” samma material i flera fönster och vid flera publiceringstillfällen. Ett 30-tal kommuner saknar helt och hållet redaktionell närvaro. Den lokala journalistiken har utvecklats mot färre unika lokala artiklar och fler pressmeddelanden och rapporter från polisen, vilket gör att de kommuner som saknar egen redaktionell bevakning får en högre andel brottsnyheter och en mindre andel nyheter som rör andra händelser i lokalsamhället. Med mediernas bardiska funktion i bakhuvudet behöver vi fråga oss vad detta har för betydelse för den lokala självbilden. Den minskade lokal närvaron påverkar också vilka ämnen som lyfts nationellt, då lokalredaktionerna tidigare varit en källa till intressanta nyheter för de rikstäckande medierna.
Sverige har länge haft en tradition av starka lokala medier som bidragit till en topplacering i världen när det gäller antal människor som tar del av dagsnyheter. Den radikalt minskade lokala redaktionella närvaron får enligt Gunnar Nygren, professor i journalistik vid SH, konsekvenser: Människor får inte veta vad om händer i kommunen eller i samhället överhuvudtaget och människor för svårare att ta ställning i både lokala frågor och inför politiska val. Demokratin drabbas direkt.
Mitt i de traditionella mediernas kris så konsumerar vi mer medierat material än någonsin tidigare och sociala medier har tagit över en del av nyhetsförmedlingen. 2017 gick FB om TV som största nyhetsförmedlare för folk under 26. I rapporten”Unga och medier 2017” vittnar enkätresultaten om en samtid där unga avsätter stora delar av sin vakna tid åt medier, framförallt åt sina mobiltelefoner. För många av oss är mobilen det första vi tittar på på morgonen och det sista vi ägnar vår uppmärksamhet åt på kvällen innan vi somnar. Var tredje person mellan 18-24 fortsätter hålla koll på sin telefon natten igenom. Aldrig har det varit lättare att snabbt inhämta kvalificerad information och samtidigt är det mycket enkelt att välja att se enbart material som bekräftar den redan existerande världsbilden. Det finns medieforskare som pekar på det djupt oroande i de kunskapsklyftor som kan uppstå. Med ett växande antal nyhetsundvikare i populationen riskerar informationsklyftan att växa sig så stor att den skapar demokratiproblem. Jesper Strömbäck avslutar sin rapport ”Demokratin och det förändrade medielandskapet - Mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor?” med att konstatera:
”Medieutvecklingen är ingen branschfråga. Den är en demokratifråga.”
Tankevärld
Filosofen och professorn MARTHA NUSSBAUM har en teori om att skönlitteratur är nödvändig som kurslitteratur för blivande jurister för att de ska öva sin fantasi och föreställningsförmåga och därmed också sin empati inför ett yrkesliv strikt reglerat av lagar och paragrafer. Jag vill undersöka om denna teori kan fungera även i mötet mellan journalistik och konst – kan de konstnärliga re-gestaltningarna av nyhetsberättelserna bidra till att vi kan öva vår fantasi och föreställningsförmåga och därmed också öppna upp för empati? Nussbaums tankar blir alltså både projektets teoretiska grund och praktiska metod.
När den amerikanske författaren och filosofen HENRY DAVID THOREAU för drygt 150 år sedan flyttade ut i en enslig stuga i skogen inredde han med tre stolar: En för ensamhet, en för vänskap, en för sällskap.
SHERRY TURKLE är psykolog och kultursociolog och har länge varit mycket positiv till utvecklingen av den digitala kommunikationen. I sin senaste bok Tillbaka till samtalet – om samtalets kraft i en digital tid”, reviderar hon sin uppfattning. Hon skriver att vi med den digitala kommunikationen duckar för riktiga samtal” - och att det leder oss rakt in i en empatikris. Sherry Turkle menar att Thoreaus tre stolar visar kopplingen mellan samtalet, vår förmåga till empati och vår förmåga till självreflektion; Det är i ensamheten som vi finner oss själva och kan förbereda oss för ett samtal. När vi är trygga i oss själva kan vi lyssna till andra och faktiskt höra vad de har att säga. Det är i då vi utvecklar vår förmåga till empati. Turkle uppmanar oss att ”reclaima samtalet”, och hon påstår att det är bråttom.
Stolarna har fått bli symbolisk utgångspunkt för ArtNews.
Den första stolen för reflektion. Den andra för samtal mellan två subjekt som tillsammans kan tala om saken - så som Buber och Skjervheim beskriver det i den triangulära kommunikationen. Den tredje stolen blir symbol för vår tids mångdimensionella kommunikation.
Utrymmet för reflektion behöver inte nödvändigtvis, som på Thoureaus tid, vara en avskild plats i skogen. Idag måste vi kunna skapa utrymme för reflektion i den digitala världen där vi befinner oss så många timmar per dag.
Vi behöver möta en eventuell empatikris i det rum den förväntas uppstå.
Processvärld
Som arbetsmetod har jag valt att göra en anpassad form av DESIGN THINKING, ursprungligen en innovationsmetod för produktdesign utvecklad vid Stanford University. Metoden är vald för att den lämpar sig väl för både diversed thinking och även för vad man skulle kunna kalla diversed making.
Användarperspektivet och Diversed thinking är centralt i metoden, liksom att arbeta med att skapa prototyper och testa mot en användare.
I ArtNews är den journalistiska researchen utgångspunkten (användarperspektivet – empathize). Dagens största nyheter är vår katalysator (define) och vi tar oss an problemet/utmaningen att re-gestalta den (ideate) och klippa ihop 1 minut film (prototype) som kan kommuniceras i digitala kanaler (test).
Ramarna, som består av rum, plats, ämne och deadlinetid (3 timmar), utgör också en metod i arbetet med ArtNews. Erfarenheterna av de första labben väckte intresset för att fördjupa kunskapen om ramarnas inverkan på arbetsprocessen. Med inspiration av professor SUSANNE ROSENBERGS utforskande av FLOWPARAMETRARNA i projektet ”Folk Song Lab” vid Musikhögskolan i Stockholm, vill jag undersöka på vilket sätt begränsningar kan bidra till koncentration, närvaro och fokus. Rosenberg identifierar några flowparametrar i sitt arbete som kan återfinnas även i detta projekt; Time, Space, Risk, Play and Re-orientation. Dessa skulle jag vilja använda mer metodiskt i projektet.
JONNA BORNEMARK, filosof och forskare vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns Högskola är aktuell med boken ”Det omätbaras renässans”. Hon berör i föreläsningsform också vad som sker med konsten i mätbarhetens tid. Hennes tankar om hur konsten kan befinna sig utanför gränserna för ”det vetande”, där förnimmelserna inte står i motsats till förnuft och logik, utan istället är en förutsättning för dem, vill jag försöka förstå närmare och på något sätt relatera till när det gäller vad som uppstår i mötet mellan konsten och journalistiken. Detta hänger också ihop med kunskapsformerna; veta att, veta hur och veta när, med möjligheterna att urskilja det unika i situationen och att använda sin professionella omdömesförmåga i utövandet av konstnärskap respektive journalistisk verksamhet.
REFERENSER
Metodinspiration Kurs i Design Thinking på KTH 2017
Mihaly Csikszentmihalyi: Flow: The Psychology of Optimal Experience
Anteckningar från Jonna Bornemarks Keynote-föreläsningvid Vetenskapsrådets symposium för konstnärlig forskning, Musikhögskolan i Piteå nov 2018.
Josefson, Ingela Läkarens yrkeskunnandesid 30-31
Turkle, Sherry Tillbaka till samtalet – om samtalets kraft i en digital tid
Skjervheim; Deltagare och åskådare.Jensen och Ullberg Mellan orden
Nygren och Althén Landsbygd i medieskuggaSH-publikation journalistikstudier vid SH 7
Gunnar Nygren intervjuad i Forskarpodden SH https://www.sh.se/forskning/nyfiken-pa-forskning/poddar
IIS Internetstiftelsen Svenskarna och Internet 2016
Statensmedieråd, Ungarochmedier2017
https://www.svd.se/en-tredjedel-anvander-telefonen-for-mycket
Strömbäck, Jesper Demokratin och det förändrade medielandskapet, Demokratiutredningen, 2015
Källkritik är en metod för att avgör en källas trovärdighet. I ”Källkritik” listar Torsten Thurén 4 kriterier:
- Äkthet.Källan ska vara det den utger sig för att vara.
- Tidssamband.Ju längre tid som har gått mellan en händelse och källans berättelse om denna händelse, desto större skäl finns det att tvivla på källan.
- Oberoende. Källan ska ”stå för sig själv” inte vara exempelvis en avskrift eller ett referat av en annan källa.
- Tendensfrihet. Man ska inte ha anledning att misstänka att källan ger en falsk bild av verkligheten på grund av någons personliga, ekonomiska, politiska eller andra intressen att förvränga verklighetsbilden.
”Spelregler för press, radio och tv” samlar yrkesetiska regler och publicitetsregler som journalister och utgivare i press, radio och tv frivilligt kommit överens om att följa. Läs mer på: https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-press-radio-och-tv
Beslut om att lägga ner tv4:as lokala nyheter togs 2014. 140 lokalt stationerade journalister försvann.https://www.dn.se/ekonomi/tv4-lagger-ner-alla-lokala-nyheter/
Om denna strukturförändring skriver Lars Truedson (Södertörns Högskola) i Mediestudiers årsbok 206/17.[4]
Mediestudiers årsbok "Vem fyller de vita fläckarna - om utmaningarna för lokal journalistik 2017,Lokalredaktionens betydelse. Kap. Så påverkas den lokala bevakningen när journalisterna jobbar på distans",
Mediestudiers årsbok "Vem fyller de vita fläckarna - om utmaningarna för lokal journalistik 2017"
Ett exempel är Värmland. Under nov 2013 sände TV4Värmland 87 lokala inslag från ett trettiotal olika värmländska orter. Sju av dessa lokalt producerade Värmlandsinslag lyftes upp nationellt av TV4Nyheterna. Under samma period året efter TV4Värmlands nedläggning visades bara två inslag med kopplingar till Värmland i TV4Nyheterna. Källa: Dåliga Nyheter för lokaljournalistiken, en kartläggning av TV4:s lokal nyhetsinnehåll innanoch efter nedläggningen av de lokala nyheternaJMG Göteborgs universitet Alanne, Björk och Guth, uppdragsgivare: SVT Uppdrag Granskning
Jensen och Ulleberg Mellan orden, kommunikation i praktiken, den retoriska femkanten, fig 2:1
17 okt 2017
Presentation internt på Stdh av paraplyprojektet Mediaborgarna där delarna ArtNews, BedtimeNews och CitizenNews ingår. Research och projektstruktur.
14-15 nov 2018
Presentation på Vetenskapsrådets symposium för konstnärlig forskning på Musikhögskolan i Piteå.
Projektpresentation, visning, reflektion kring arbetsprocessen och de olika konstarternas möten i labb.
Journalistik möter konst
De fria konsterna är ett privilegium i demokratin.
Den fria journalistiken är ett privilegium i demokratin.
19 jan 2018
Presentation på Forskningsveckan SKH.
Fokus på metod: Labb och Design Thinking
Labbworkshop Labb Linné
7 feb 2018
Presentation på Folk och Kultur i Eskilstuna, kulturpolitiskt konvent. Projektets utgångspunkter.
24 jan 2019
Presentation på Forskningsveckan 2019 SKH
Visning av labbfilmerna, projektpresentation och slutseminarium ArtNews del 1.
10-20 juni 2019
ArtNews Experiment: ArtNews Daily
Inspelning av 10 dagliga ArtNewsfilmer i samarbete med 10 olika konstnärer.
Publicering/redovisning på Youtube.
https://www.youtube.com/channel/UCFwaW9OcK2cIP9x2n0y_nBg
23 januari 2020
Presentation på Forskningsveckan Stockholms konstnärliga högskola
Visning av ArtNewsfilmerna och
presentation av ArtNews: Experiment
slutseminarium ArtNews del 2
https://www.uniarts.se/forskning/forskningsveckan/forskningsveckan-2020
