This Exposition is part of the Artistic Research Project No Self Can Tell.
Gudsbilder i förändring
Forskningskonferens i Uppsala
27–28 oktober 2022
Titel:
Någon rörde vid mig. Jag kände att kraft gick ut från mig
Presenteras av:
Dr. Elisabeth Laasonen Belgrano
Något sker. Något förändrar. Någon berörs av någon (Barad 2012). Någon möjliggör för en kraft att röra sig i en riktning ut, bortom, och vidare in i det ännu-icke-kända. Genom denna abstrakts titel-citat (Lukas 8:46, Bibel 2000) diffrakteras (Barad 2014, 2017) det mänskliga genom det gudomliga; det mystika genom det faktiska; allt (och alla) genom INTET (GUD). Gudomlig kraft rör sig bortom mänsklig kontroll. Mitt i allt ges människan möjlighet att rikta sin tillit in i den gudsbild som framträder i o/tydliga rörelser och som inkluderar färger, toner, sinnen, tystnad, skuggor, lekande... Gud är i stunden den källa där flöd-andet blir till både form och innehåll. Vi ’vet’ när vi läser Lukas i en vidare biblisk kontext att det är Jesus som talar. Men orden kunde lika gärna vara dina eller mina. Orden gestaltar det paradoxala i att vara Guds avbild: människa som kropp, själ och ande; tre-i-ett; ett ting präglat av känsla, upplevelseförmåga och kraft att ’forma’ ovisshet till o/visshet. Vem berör en människa? Vad innebär det teologiskt för en kristen att bejaka o/vissheten i en mystik gudsupplevelse? Denna presentation syftar till att genom konstnärligt gestaltande forskningsstrategier (Carlsson Redell 2018, Haseman 2006, Hellsten 2021, Holmberg 2021, Laasonen Belgrano 2016, 2018) och performativitetsteori (Barad 2007, Battista 2018, 2021, Fischer-Lichte 2008, Laasonen Belgrano 2020, Mason, D. V. 2017, Sjöstrand, 2011) utveckla förståelse av gudsbilden i relation till all annan teologisk forskning. Inte ur ett distanserat-representerande perspektiv (så som ’konst’ ofta framställs gentemot ’vetenskap’), men snarare som en del av den akademiska forskningen vilken strävar efter att komma närmare sanningen om Gud.
Field of references
Battista, S. (2018). Posthuman Spiritualities in Contemporary Performance: Politics, Ecologies and Perceptions. London: Palgrave. (Accessed 2022/10/07)
Battista, S. (red.) (2021). The performances of Sacred Places: Crossing, Breathing, Resisting. London: Intellect. (Accessed 2022/10/07)
Barad, K. (2007) Meeting the Universe Halfway, Quantum physics and the entanglement of matter and meaning. Durham & London, Duke Univ. Press.
Barad, K. (2012). On Touching—the Inhuman That Therefore I Am. Differences, 1 December 2012; 23 (3): 206–223.
Barad, K. (2014. Diffracting Diffraction: Cutting Together-Apart, Parallax, Vol. 20, No.3: 168-197.
Barad, K. (2017). What Flashes Up: Theological-Political-Scientific Fragments. In: Catherine Keller & Mary-Jane Rubenstein (eds.), Entangled Worlds. Religion, Science, and New Materialisms. New York. Fordham University Press: 21 – 88.
Bibeln. (2000). Örebro: Svenska Bibelsällskapet och Libris förlag.
Carlsson Redell, P. (2021). Avantgarde Art and Radical Material theology. A Manifesto. London and New York: Routledge.
Fischer-Lichte, E. (2008). The Transformative Power of Performance. A New Aesthetics, London and New York, NY: Routledge.
Haseman, B. (2006). A Manifesto for Performative Research. Media International Australia incorporating Culture and Policy, theme issue "Practice-led Research", No 118:98-106.
Hellsten, L. (2021). Dance as a contemplative practice. The space of distinction and union. Approaching Religion, Vol. 11, No. 1 (March):117-134.
Holmberg, L. K (2021). Kroppsliturgien. Smitte som skapalsesmaskin. VIS – Nordic Journal for Artistic Research, 6. (Accessed 2022/10/07)
Laasonen Belgrano, E. (2016) ‘Vocalizing Nothingness: (Re) configuring vocality inside the spacetime of Ottavia’, Journal of Interdisciplinary Voice Studies,Vol. 1 Number 2: 183-195. (Accessed 2022/10/07)
Laasonen Belgrano, E. (2018) Ornamenting Vocality: Intra-Active Methodology for Vocal Meaning-Making. Ruukku Studies in Artistic Research, Vol. 9. (Accessed 2022/10/07)
Laasonen Belgrano, E. (2020) Mapping the Burden of Vocality: French 17th Century Vocal Lamentations, Japanese Meditation and Somatic Intra-Action”, in: Somatic Voices in Performance Research, Kapadocha C. (ed), Routledge Voice Studies: Research Monographs. Introducing chapters. (Accessed 2022/10/07)
Mason, D. V. (2017). The performative Ground of religion and theatre, London and New York: Routledge Press.
Sjöstrand, L. (2011). Mer än tecken. Atmosfär, betydelser och liturgiska kroppar. Doct. Diss., Univ. of Copenhagen.
Kanske blir vi stående i förundran. Inte brukar vi tala ’genom’ fragment? Som osammanhängande enheter? Det skulle gränsa till vansinne och inte är vi väl vansinniga?
Tankarna rör sig snabbare och snabbare. Kroppen förblir stilla. Upplevelsen av att var bortom kroppens fysiska funktion gör sig påmind mer än fyrtio år senare. Barnet hade då upplevt hur kropp, tanke och känslor skenade i väg åt olika håll. Som om allt gick i slow motion inom, medan världen utanför fortsatte i en rusade rörelse. Upplevelsen förträngdes under många år. Men så en dag kom den tillbaka. Som en del av ett Gudsmöte. Och nu står det vuxna barnet i ett rum det inte känner. Otryggheten är nära.
Var finns Gud i detta rum. I denna stund? Finns Gud?
”Where thinking suddenly stops in a configuration pregnant with tensions, it give that configuration a shock, by which it crystallizes into a monad.”
(Walter Benjamin through Barad 2017:29)
I den rabbinska tolkningstraditionen visar sig den diffraktiva metodologin på nytt:
“The imagery that he uses is one of blasting, bursting open, and scattering the words and sentences to effect a complete reorganization of meaning.” (Barad 2017:41)
"There is no one book that constitutes the sum total of the Jewish tradition, and ‘The Book’ is, if anything, an ongoing deconstruction and dispersal of itself. As Marc-Alain Ouaknin explains in the Burnt book: reading the Talmud, the Jewish textual tradition is not one, and is never settled. The Book … ‘is not a compilation’, a ‘manual’. It is not the scene of the ‘impossible simultaneity of meaning’, of the nonassemblage’, and ‘the unsynchronizable’. It is a dissemination of meanings, the blasting open of sedimented ways of thinking.”
(Barad 2017:40)
“The book will always be the future book, the ‘boook yet to come’, or, simply the future. The Book by its impossibility of settling down in the ‘now’, helps us to attain discontinuity and time as discontinuity. The Book introduces us into a time that ‘adds something new to being, something absolutely new.”
(Barad 2017:40)
”Slow reading – an arresting of thinking, at least a slowing down, moving slowly through words and sentences carefully crafted, a practice of opening up to the possibilities of important insights flashing up is an anticapitalist praxis.”
(Barad 2017:65)
Jag gör som jag alltid burkar. Ställer mig på noll. Låter nyfikenheten leda mina rörelser. De okända rummen skrämmer inte längre. Börjar direkt med att söka mig in i orden jag möter. Ger dem nya kläder, nya klanger och nya former.
Events, strukturer, ord, meningar, tankar...
Fragment efter fragment radas upp i rummet vi befinner oss. Syftet blir att låta det förväntade få brytas upp. Experimentellt återupptäckas. Den specifika metoden har utvecklats utifrån kvantfysik och appliceras mer och mer inom skilda fält, från ekologi, konst, utbildning, filosofi etc.
Fredrik Ivarsson föreslår i Kyrkans tidning 2017 att ”medkänslans hermeneutik” är en exegetisk metod;
Avsikten med detta konferensinslag är att vi tar ytterligare ett steg på vishetens väg in i det exegetiska rummet, med hjälp av performativ gestaltning. Det är hit vi har kommit nu. Och runt omkring oss möter vi fragment som talar med oss var och en på sitt språk. De bultar på våra kroppars yttre som om de ville säga: "Stanna. Lyssna. Vi har något att berätta. Vi vill beröra och beröras..."
Barad skriver om det som ”flashes up”, det som brister, exploderar, visar sig i det minst föväntade. Hon talar om en metodologi som behandlar ”Crystals, Constellations and Lightning”. Det som sammanfogas, och slår ut. Det handlar om metoder som blir mer och mer. Det handlar därtill om att stanna upp.
When two hands touch, there is a sensuality of the flesh, an exchange of warmth, a feeling of pressure, of presence, a proximity of otherness that brings the other nearly as close as oneself. Perhaps closer. And if the two hands belong to one person, might this not enliven an uncanny sense of the otherness of the self, a literal holding oneself at a distance in the sensation of contact, the greeting of the stranger within? So much happens in a touch. An infinity of other – other beings, other spaces, other times – are aroused.
(Barad 2012)
Fragment blir till ord som måste sprängas. Explodera.
Som ordet ordet exegetik. Stannar upp och läser mycket sakta och länge. Får det förklarat med just ordet ’förklara’. Vänder trots denna förklaring till en ordbok från 1611 som jag funnit on-line för länge sedan. Den översätter italienska ord till engelska. Här hamnar jag i ordet ’esseguitore’. Ordet smakar som om det var en medlem av familjen Exegetik. Som om det var en nära anhörig, med en lite annorlunda roll än den förklarande kusinen Exegeten. Esseguitore har fått rollen som performer och gestaltare. Och jag tänker att den scen som nu tar form är den där gestaltaren ställer sig i mitten av scenen. Gör sig redo för att tala och orden som kommer ur munnen på Essequitore krockar in i det lyssnande jaget i rummet:
Lyssnande stannar kroppen upp för att läsa sakta. Landa i det som sker. Lyssna till ljudet och rytmen i det som utspelar sig då kraften lämnar och rör sig mellan kroppar. Lagren av intryck växer. Graham Ward (2019) pekar på att det är i stunden då vi lägger märke till att något sker som mening uppstår. Då träder det Messianska fram. Uppmärksamheten står mitt i. utan att vi ens har tänkt tanken på att detta som visat sig ens skulle ske. Undret. Helandet. Beröringen. Ward lyssnar till Augustinus ord om musiken, om samklingandet. Inget blir meningsfullt utan kroppar och sinnen.
Stomberg, I. & Tidermman-Ösetrberg, J. (2021). Duets with Nature, AAWM Music and Nature, Vol. 1:11-67
Arlander, A. (2022). ‘Performing with Plants - Att uppträda/ samarbeta med växter‘, Research Catalogue [Accessed 27/10/2022]
"Textual interpretation is central"
"points out that the story both represents Christ and seeks to elicit our discipleship"
"we are caught up with and into a narrative structered by Gods actions - yet God 's Godself is unrepresentable."
"Story leads into crisis [...]
Breaking of meaning [...]
seeks what is more than [...]"
"Christ's story is one of relations, desires and intensities, a story in which others participate and respond. Power flows out of his body and heals the woman who has spent twelve years bleeding. Wards theology centers on desire. Our desire for God and God's desire for us."
"Bodies [...] are exposed, vulnerable and mobile; they are sites of fantasy as much as intimacy, distance and proximity. As bodies relate, they flow into and out of each other, they desire each other, and they come to know each other, without disolving difference and distance into identity. The touch of flesh is also the transmission of faith and the creation of new possible selves. It is as bodies that we know ourselves, each other, and God.
"materiality in movement, materiality that carries different forms of meaning and significance, even as those forms of significance are mediated by way of touch."
"it seems as if a body is brought into being through touch."
SOMEONE TOUCHED ME ( Laasonen Belgrano & Price 2022)
dedicated to Samantha Harper-Robins (1994-2022)
OPEN INVITATION:
Welcome to join the NETWORK FOR PERFORMATIVE THEOLOGY!!!